Kan vi knyta Christer A till Palmebrottsplatsen?

För tunga utredare och profilerare var Christer A huvudmisstänkt nummer ett för mordet på Olof Palme. Det blev dock aldrig något gripande. Christer A tog sitt eget liv 2008. Dokumentären The Palme Assassination: The Lost Trail berättar historien om denne Christer A. Det finns många indicier som pekar mot honom. Ändå anser kritiker att han inte kan knytas till brottsplatsen. Men det finns en enkel anledning till detta, som vi förklarar nedan.

Om man avfärdar Christer A-spåret så beror det på att man inte har identifierat honom som någon som var närvarande på mordplatsen. Det skulle vara ett starkt argument om vittnen hade konfronterats med A, antingen i person eller genom foto eller video. Så gjorde polisen med andra misstänkta som Victor Gunnarsson, Christer Pettersson och Stig Engström.

Detta hände aldrig med Christer A. Inget vittne tillfrågades någonsin av polisen om han eller hon hade sett A den där kvällen. Det är nu för länge sedan för att göra det ännu. Ingen identifiering är tillförlitlig efter 38 år.

Ingen bild

Därför kan man faktiskt inte säga att A inte blev igenkänd av något vittne. För det måste man fråga ett vittne om det först. Han var ingen lokalkändis som folk spontant kom på. Och han kan inte heller ha blivit igenkänd indirekt, via media, eftersom svenska media hittills aldrig har publicerat ett foto som visar honom igenkännbar.

För vad det är värt: poliser som träffade honom samt Christers bekanta och släktingar hävdar att han stämde perfekt överens med gärningsmannens beskrivning.

Inget alibi

Vi har inga säkra bevis för att han stod i hörnet av Tunnelgatan och Sveavägen i Stockholm kl. 23.21 den 28 februari 1986. Men det finns mycket som säger att han kan ha varit där och att han med 100 procents säkerhet varit där vid andra tidpunkter. Han hade till och med ett ovanligt intresse för platsen.

(fortsätt läsa under videon)

Vid tiden för mordet var A bosatt i Stockholm, på gångavstånd från brottsplatsen, ensam i en lägenhet. Han medgav att han vid den tiden regelbundet promenerade på Sveavägen, den väg längs vilken Palme mördades. Men inte på mordnatten, berättade han för polisen, då hade han en svår influensa och var sängliggande.

Det alibit undergrävdes kort därefter av hans bror. Denne hävdade att Christer hade hjälpt honom att flytta den 28 februari 1986 eller dagen före. Brodern hade inte märkt av någon sjukdom. Christer hade inte heller besökt någon läkare. Det ledde till ett bråk mellan bröderna när de senare träffades. I senare förhör tycktes Christer A helt ha glömt bort att han hade influensa på mordnatten och hävdade att han bara hade varit i sängen.

Tillbaka till Sveavägen

Inte nog med att han ofta promenerade längs Sveavägen, där hade han också sin favoritfik. Åren efter mordet, och möjligen även tidigare, drack han kaffe ungefär två gånger i veckan på ett konditori mitt emot mordplatsen. Många människor har ett favoritställe, så det verkar inte ovanligt. Tills man känner till A:s omständigheter. Från sommaren 1987 bodde han nämligen utanför Stockholm. För att dricka det där kaffet fick han resa en timme varje väg. Fram och tillbaka med kollektivtrafiken, eftersom han inte ägde någon bil.

Senare skulle han bo på en plats utan buss- eller tågförbindelse i omedelbar närhet, vilket lade till ytterligare en rask promenad till resan. Ändå fortsatte han att åka till Stockholm för att dricka kaffe.

Han avbröt sina regelbundna besök 1995, det år då polisen började intressera sig för honom på allvar. Fram till den 28 februari 1996, exakt tio år efter mordet. Den dagen besökte han Stockholm, gick förbi brottsplatsen och gick in i konditoriet igen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Back to Top